right_align

Wall of Art KIDS

Anna Johansson

Anna Johansson är en av våra kreatörer och är nu även aktuell i samband med vår nya barnkollektion. När Anna blev mamma och det var dags att skapa ett barnrum kände hon att det fattades unika barnmotiv som inte gick att hitta överallt, och valde istället att skapa egen konst till sin dotter Anines rum.  Efter ett förutsättningslöst möte tillsammans med oss väcktes idéen om att stärka och bredda sortimentet. Tillsammans skapade vi en lekfull moodboard och sen var det igång. Tack vare ett av Annas motiv kan nu hennes dotter säga sitt första ord. 

 

Anna! Lanseringen av Wall of art KIDS har gått av stapeln, och du har ju faktiskt varit med från början när vi kom fram till hela idéen! Vad säger du, blev det som du tänkte från början? 
Ja precis. Det har varit så roligt att utifrån en idé se hur konceptet växt fram och hur alla konstnärer levererat fantastiska alster. Det är också otroligt att se hur Wall of Art har paketerat projektet på ett modernt och lekfullt sätt som känns samtida och sätter barns konst i nivå med vuxnas. 

Först och främst, du blev nyligen mamma till fantastiska Anine! Berätta om det, hur är det att vara mamma?
Att vara mamma är underbart, inspirerande och kul men också en oerhörd prövning, de flesta med barn kan nog känna igen sig. Jag kunde aldrig föreställa mig hur det faktiskt skulle vara och hur stort det faktiskt känns nu när hon är här och jag har ett helt litet liv att ta hand om och skydda. Men jag känner verkligen hur det bor en lejonmamma och superwoman i mig, i alla kvinnor, vilket är så häftigt. 

Vad är Anines roligaste egenskaper?
Anine är en tjej som vet vad hon vill, hon har ett fantastiskt minspel och förstår precis när hon gör något som kanske inte är så poppis hos mamma och pappa, haha. Jag ser verkligen fram emot att se Anine utvecklas till en egen liten individ och hoppas vi kan uppfostra en snäll, go och glad men framförallt trygg tjej.

left_50right_50

Under tiden du har varit hemma med Anine, har det funnits tid för mer skapande än innan och har rollen som mamma påverkat dig som konstnär? 
Det har definitivt funnits tid för att tänka, drömma, inspireras och planera, men desto mindre tid för faktiskt utförande. Att bli mamma har förmodligen påverkat mig mer än jag förstår. En tydlig skillnad är att jag bryr mig mindre om resultatet och känner allt oftare att mina tavlor är bra nog jämfört med tidigare då allt skulle vara perfekt. Jag har lärt mig att väldigt få saker är perfekta och att det som inte är perfekt ofta är mer intressant. 

Varifrån kom ideen med en barnkollektion?
Mitt intresse för färg, form och inredning har alltid varit en stor del av mitt liv och när Anine kom fick jag naturligtvis upp ögonen för barnrum. Det jag genast lade märke till var att marknaden för fina motiv till barnrum var väldigt begränsad och ofta enformig. Det var antingen små perfekta sagodjur med överdimensionerade huvuden eller rätt tråkiga alfabet. I och med det började jag skissa på lite motiv som jag satte upp i Anines rum och som några nära vänner fick i present. Därefter började det komma in förfrågningar och tanken på att gå ihop med Wall of Art och lansera en ny genre föddes.

Tror du det är viktigt för barn att få utforska sin kreativitet på olika sätt?
Verkligen, jag ser det som ett mer abstrakt sätt för barn att kommunicera på. Och det är mitt ansvar som vuxen att låta Anine få leva ut och testa sig fram. Färg och form kanske inte passar alla barn, men att få testa och känna frihet är viktigt tror jag.

large

Berätta om dig som liten, fanns det en konstnär i dig redan då?
Jo men det gjorde det. Mina mamma var väldigt duktiga på att låta mig leka fritt och det fanns alltid tillgång till garnnystan, trolldeg och karamellfärg. Jag minns ett tydligt exempel när jag var runt åtta, vi hade ett test i svenska och ordkunskap, jag fick väldigt få rätt. Samtidigt hade skolan fått in nya pennor och efter att det bara funnits basfärger fanns nu pennor i både guld och silver. Jag tyckte såklart att det var fantastiskt kul. Men eftersom jag presterat så dåligt i svenskan valde läraren att inte ge mig några av de nya pennorna. Jag minns det så tydligt och jag kan fortfarande känna besvikelsen jag upplevde. Det kan låta banalt, det var ett par pennor, men att som barn begränsas på det sättet, oavsett anledning är fel. Mamma fick ta ett samtal med läraren och jag fick tillslut ta del av de nya pennorna. 

Kollektionen uppmuntrar föräldrar och barn till att genom fantasi och drömmar skapa egna sagor till motiven, bär dina motiv på en saga?
Mina motiv ska uppmuntra till egna fantasier och med små ord och budskap ge hopp och glädje. Jag vill att barn, likt min Anine, ska peka på motiven och uttrycka små ord som kommer till dem. Anine har lärt sig att säga katt, hon har motivet “Spacecat” ovanför sin säng. Och nästan dagligen pekar hon på den och säger katt. Att hon sa katt före mamma får ändå ses som ett gott betyg till motivet, haha. 

right_50left_50

Kände du stor skillnad i skapandet av dina vanliga motiv jämfört med nu?
Absolut. Vanligtvis har jag en väldigt tydlig nisch, jag vill skapa i enkelhet vilket jag hoppas ska lämna mer utrymme för betraktarens tolkning.  När jag nu skapade mina barnmotiv släppte jag fram barnet i mig stilmässigt men kombinerade den med erfarenheten hos mitt vuxna jag. Det var spännande och helt nytt. 

Tror du att en del av ditt barnasinne finns kvar och att det speglar din konst än idag?
Jag tror och hoppas det! Förhoppningsvis nu mer än någonsin tidigare.

left_50right_50

Berätta om dina motiv!
Jag har försökt att jobba med tekniker och verktyg som barn kan associera till, kritor, tusch osv. Motiven är positiva, lite naiva och blandar perfekt målade detaljer med mer abstrakta former.  Min ambition var även att skapa verk som inte alls går att tillskriva ”grabbigt” eller ”tjejigt”, konsten är för barn. 

Vad drömmer du om just nu? 
Att mina föräldrar ska kunna umgås ohindrat med Anine och att livet återgår till något mer socialt och mindre isolerat. Jag drömmer om sol och härliga sommarkvällar med middagar och vänner. Men mest drömmer jag nog om att få sova en hel natt, haha.